Ica-loppet
Långlopp är nog den roligaste tävlingsformen, man kan öppna lungt och får kämpa länge. De där med att öppna lungt höll ungefär i 800 m nu på ica-loppet, en herre vid namn Jerka Arhlin tyckte tydligen att här ska de köras…. Jag har kört klassiska sprintar där det gått långsammare…. Helt sjukt, hela fältet låg som en rem efter varandra och snön yrde. Det vissade sig senare att Jerry stakade deta lopp och ville ha bra fart på de lättåkta partierna… Men de medförde i sin tur att vissa andra som hade fäste matade på de som gick uppför, sen de blev ett hårt lopp, vilket var bra för kommande vasalopp. För egen del så är jag nöjd med loppet, målet var att gå med så länge de gick och skita i om man blev dötrött. Kämpade på så gott de gick, hade kört en väldigt hård vecka på överkroppen så kan inte påstå att jag var särskilt pigg i kroppen men de gick ändå helt okej. De som jag tar med mig efter detta lopp de är vikten av position… att ligga rätt i klungan. Tåget gick efter en U-kurva där de blev sprickor och för närvarande så har jag inte kraften att gå ikapp de där meterna hela tiden, men skulle man ligga längre fram i klungan skulle denna effekt ha mindre betydelse, men de är väl nått man lär sig hoppas jag…
Nu till helgen är de cup i Zinkis, ska bli skoj å blåsa på 10 km klassik!!!
På återseende
Kommentarer
Legg igjen en kommentar







